Att ha en livsfilosofi
Jag är en enkel person. Jag tänker logiskt, agerar logiskt och ser mig själv som enkel att umgås med. Trots detta, finns det människor som inte skulle kunna umgås med mig och det finns människor som jag själv inte skulle vilja ha i min innersta krets. Människor är olika, vi tänker olika, vi agerar olika. Det är detta som gör oss mänskliga. Det finns normer som de flesta håller sig inom när det gäller radikala åsikter. Samtidigt finns det moral i samhället som inte tillåter personer att uttrycka de åsikter som man har. Det måste först "bli okej" att tycka så.
Man ska alltid göra det som är bäst för en själv, om det så gäller att göra alla andra lycklig och dig själv olycklig så ska Du slutligen tjäna på det i slutändan. Detta tycker jag är någon sorts grundstomme i filosofin. Detta är också min egen filosofi, att sätta sig själv först. Varför har vi annars en överlevnadsinstinkt. Vi är menade att kämpa för våra liv, mår vi inte bra, då märks det, på många sätt. En nyttig och samhällspräglad person lever efter att göra gott för att må gott.
Att alltid följa moral och etik ser jag som en omöjlighet, om inte omänskligt, för att uttrycka det ytterligare. Det går inte att hela tiden följa alla regler eller att handla så som alla andra tycker konstant, hela livet. Människan är dum, som Machiavelli skrev i Fursten. Det håller jag med om, människan är dum, väldigt dum. Jag ser mig själv som smart och det borde alla göra, för att jag anser att det är endast då som man verkligen kan ta till sig allt som livet har att erbjuda. Om du inte tror att du kan, hur ska du då kunna. Om du tror att du är dum, hur ska du då gå vidare och lära dig någonting nytt. Människor fungerar logiskt, frågan är varför inte fler agerar logiskt. Allt för få tränar upp sig själva till att se och tänka innan gärning, innan agerandet. Det är detta som gör människor dumma. Men samtidigt smarta, för många personer vet och ser detta men väljer att avstå från logiken. För att vara logisk betyder också att du alltid ska vara det och om du inte är det blir du dömd. Troligen av dig själv, men dock.
Att tro, tycka, fundera, klura och stå för saker kan vara mycket simpelt, men att sen leva efter detta måste vara svårt, för vem som helst. Allla människor måste ändå vara mänskliga, det är väl ändå ett faktum? Människor gör misstag, alla gör det, det är ingenting fel med det. Det är erfarenheterna som gör dig stark, egen och inriktad på framtiden.
Det här är inte hela texten för jag hade inte hela på nätet, men jag ska lägga till resten senare..
Och om ni nu ska läsa detta så läs förståndigt, försöker inte trycka ner någon eller sätta mig själv på en pedistal =)
Puss
