Att skriva blogg om mig

Tänk om man skulle få ett dödsbesked.. Ens egna, eller kanske någon närstående, någon i familjen..
Vad skulle man göra?
Troligen så skulle man tänka om, tänka på de bra minnena, tänka på hur man egentligen vill leva sitt liv. Strunta i måsten och strunta i stress och obligationer. Bara göra det man verkligen vill.

Jag vill inte ha ett samvete ibland...

Varför tänker jag på hur andra reagerar när jag vill ta ett beslut om mitt egna liv? Det har väl ingen annan med att göra? Jag säger alltid till andra att; "Du gör väl vad fan du vill, flytta till ett annat land och skaffa dig ett liv där.. Ingen kan säga åt dig vad du ska göra." Varför har jag då svårt att säga det till mig själv?

Det enda jag vet just nu är att jag vill vara med Sibbe, jag vill vara med honom för alltid. Det är det enda i mitt huvud som är säkert egentligen... Jag vill ha ett liv med honom, skaffa ett hem, leva vardag. Han är min fasta punkt.

Jag tror inte att jag vill bo i Jönköping längre, jag tror att jag aldrig egentligen har bott där heller, jag har aldrig riktigt känt mig som hemma. Direkt när den tanken kommer så kommer tanken på mina vänner där nere. Vad ska de säga? Ja, jag vet vad de skulle säga. Men ska jag basera mitt beslut på att de vill att jag ska stanna? Självklart inte.. Jag har sån sjuk beslutsångest och jag vet inte varför jag tänker så fruktansvärt mycket på vad alla ska tycka, tänka och säga. men det gör jag.. Vad ska jag göra?
Alla måste hitta en väg..
Jag trodde att jag skulle börja på nytt i Jönköping..
Men nu vet jag att dte är menat att jag ska börja på nytt här
Det är här det börjar..